Hoppa till sidans innehåll
Foto: Arvika Tidning 1949 August Hansson

Historik: Eda har goda skyttar


Artikel från Arvika Tidning 27 September 1949.

 

August Hansson, S.Emterud om edaskyttet genom tiderna.

 

Eda har i långliga tider varit känd för att äga en elit av skyttar som hållit sig väl framme vid tävlingar både på hemortens banor och vid de stora riksskyttetävlingarna. Värmlands skytteförbunds standar har många gånger erövrats av säkra Edaskyttar och så långt man kan minnas tillbaka har det funnits flera kända namn inom Eda skytteförening, som uppehållit de goda traditionerna in till våra dagar. Ett sådant namn med god klang inom Eda skyttevärld är Guldbrandsson. En av de främsta med det namnet var på sin tid riksdagsman Olof Guldbrandsson, som var en varm gynnare av skytterörelsen och en drivande kraft inom Eda skyttegille där han i 25 år stod som ordförande. Än i dag finns det goda skyttar med det namnet i Eda. En annan verksam medlem inom Eda skyttegille är hemmansäg. August Hansson i Södra Emterud. Han har varit medlem sedan början av 1920-talet och tillhört styrelsen sedan 1928, därav ordförande sedan 1933, vilken befattning han fortfarande innehar. Arvika Tidnings medarbetare hade härom dagen sina vägar uppigenom Södra Emterud och passade då tillfället att hälsa på hos Hansson. Han var händelsevis hemma också, annars har han många uppdrag inom bygden som skall skötas så det är inte alltid så lätt att träffa honom. Nu satt han vid middagsbordet när vi kom och han var genast villig att berätta litet om sin älsklingshobby skyttet.

Eda skyttegille började 1883.

Skjutningar och tävlingar hölls nog ännu längre tillbaka men det var först 1883 som Eda skyttegille blev registrerat. Bland de första uppgifterna var givetvis att anskaffa en skjutbana och vi hade en sådan i flera år i Morast, där vi sköt i nordväst mot en sandbank. Även en paviljong uppfördes där det förekom dans och andra festligheter i samband med skyttetävlingar och där vi även några gånger kunde ståta med förbundets standar, som erövrat vandringspris. Emellertid flyttades sedan skjutbanan till Mellby där vi hade den i många år. Paviljongen i Morast revs ner och fraktades till Mellby, men den blev aldrig uppsatt utan fick ligga där och ruttna ner. På Nils Fredrikssons mark i Långelanda hade vi även skjutbanan i flera år liksom i Stora Hög och Vålänga. Sedan hade vi den på Edabolagets mark på Torsgården där vi hade stora tävlingar. Slutligen vände vi oss til Billerudsbolaget om att få upplåta plats för bana och vi uppvaktade skogschefen Gösta Ekman som ställde sig välvillig med detsamma. Det var i början på senaste världskriget och vi skulle få överstelöjtnant Nordenberg att komma och staka ut banan åt oss. Det var inte så lätt att få tag på honom då under beredskapstiden. Vi lyckades emellertid få reda på att han befann sig i Noreborg och satte oss i förbindelse med honom per telefon. Då han fick reda på vad det gällde, var han genast villig att komma, och det dröjde inte länge förrän han hade varit här och stakat ut vår nuvarande skjutbana. För anläggningen erhöll vi en del statsbidrag så det blev inte så farligt för oss fastän den gick på åtskilliga tusen kronor att få i ordning.

Välordnat inom gillet.

Tidigare var det inte så lätt att stå i ledningen för ett skyttegille och särskilt föll mycket av ansvaret på ordföranden. Numera är det mycket bättre ordnat då det väljes funktionärer och kommittéer för olika uppdrag så att styrelsen inte blir så hårt belastad. Vi har sålunda en särskild tävlingskommitté vilken har hand om alla tävlingar.Den består av fem personer och utgöres nu av Svante Olsson, Gunnar Westling, Björn Guldbrandsson, Karl-Erik Guldbrandsson och Tage Hermansson. Inom Arvikakretsen vilken vi tillhör, finnas 17 gillen eller föreningar. Sista kretsmästerskapet var den enda kretsskjutningen i år. Man måste nämligen söka dela upp tävlingarna så att kretstävlingarna cirkulera inom olika gillen. Under krigsåren var detta rätt svårt på grund av kommunikationsbrist och vi fick söka ordna det så att järnväg kunde användas i största möjlig utsträckning. Nu sedan det blev tillgång på bensin och bussar går det lättare att förlägga tävlingarna även till sådana gillen som tidigare inte haft dem.

Kretsen har egen medalj.

Inom kretsen instiftades för ett par år sedan en egen medalj. Den utdelas vid de större fältskjutningar då det tävlas om medalj och koras kretsmästare i fältskytte. Vid finalen till kretstävlingarna blir det de sex bästa som hedras med medalj, därav en guld, 3 silver och 2 brons. På liknande sätt har även vår egen förening en egen medalj som utdelas enligt liknande bestämmelser. Vi hade f.ö. vår egen medalj innan ännu kretsen fått sin. Något större värde har de väl inte, men det kan vara ett trevligt minne att äga en sådan ändå.

Vid Eda skyttegilles 60-årsjubileum 1943, samtidigt som den nya skjutbanan invigdes, erhöll fyra skyttar Värmlands skytteförbunds förtjänstmedalj, näligen Martin Olsson, St. Hög, August Hansson och Per Bryntesson, S Emterud samt Henning Bryntesson, N Emterud.

En hel rad ytterligare är nu på trappan att få liknande utmärkelser. Det finns många goda skyttar inom gillet och nya förmågor kommer fram undan för undan.

Nära 150 medlemmar räknar nu gillet, därav 87 aktiva. Bland de passiva är det många som betalar sin årsavgift mest för att stödja arbetet. Man ser helt annorlunda på skyttet nu än förr. I början då man kom på en tävling till Arvika hånades man då man bar ett gevär. Nu räknar man skyttet som en annan sport, och det är väl knappast någon sport som tarvar så stor träning som skyttet om det skall bli goda resultat. Skyttet är även en ädel sport och sällan föranleder den någon olycka för utövaren. Hr Hansson är givetvis medlem av hemvärnet och för ett par år sedan hade han nöjet att få vara med i en tävling vid Rosersberg. Vid uttagningstävling råkade nämligen Charlottenbergs hemvärnsområde vinna tävlingen och därigenom fick åtta man fri resa och dagtraktamente för deltagande i tävlingen där de lyckades så bra att de blev 5:laget inom sverige. De fick även ett vackert vandringspris och andra priser. I Stockholms-tidningens riksskyttetävlingar har han varit med flera gånger.

Fem skyttar hette Nils.

Längre tillbaka brukade det tävlas i 5-mannalag vid förbundstävlingar i Karlstad. Eda hade därvid ett lag där alla hette Nils i förnamn. Vanligen erövrade laget standaret för jämnan vilket utgjorde första pris medan andra pris utgjordes av ett gevär. En gång kom laget överens om att de skulle skjuta så att de tog andra pris i stället, så de fick geväret. Ledaren för skyttet hörde deras resonemang o. sade att ha skulle utverka att de utom standaret även fick ett gevär om de vann första priset.. Vilket även skedde. En annan gång var en av laget sjuk så de ställde upp endast 4 mann. Men även då lyckades de så bra att de fick andra pris. Det var nog mer festligt förr vid de skyttefester som anordnades. Då förekom vanligen musik och danstillställningar ofta med hornmusik och fanor och standar. Nu är de mer enkelt och inte så mycket ståt. Men intressey för skyttet torde vara lika starkt nu som hos dem som bildade skyttegillet för över 65 år sedan.

Nic.

Uppdaterad: 07 JUN 2016 20:18
Skribent: Peter Bergman

Westra Wermlands Sparbank

normalogo

hogab.se

 

LBC

logo_kallmans

http://static.mascus.com/locator/logo/koppom-maskin-ab,35dbd4f3.jpg?q=95&w=300&h=120

http://www.stensel.se/images/logo_s.png

http://www.ssfram.com/images/sponsor/imtech.jpg

https://www.xlbygg.se/hilmer/resources/image/logo.png

http://img.torget.se/mysite/rendermedia/95/26/8485c833-1d85-468c-9553-f9dbd430625b_LARGE.png

http://www.reklamtryck.net/userfiles/images/design/logo_top.jpg

 

Informationsblad

 

 

Luftgevärshallen finns i Gränshallen i Charlottenberg.


Postadress:
Eda SG - Skyttesport
Kennet Lind, Morast Hagängen 1
67392 Charlottenberg

Kontakt:
Tel: 0571-20042
E-post: This is a mailto link

Se all info